Ända sen Jonathan började yttra mer eller mindre begripliga ord så är det ett ord som har saknats.
Ordet är "Mor".
I Danmark säger ju barnen inte "mamma" till sin... mamma, utan istället "mor". Eller, egentligen säger de något som låter mer som Mååååar men det stavas iallafall mor.
Förväntningarna är att ordet "mor" är något av det första små barn lär sig att säga, men så icke i vår familj. Jonathan lärde sig säga pappa, lampa, bil, vov-vov, mjau, sko, ko, bok och en massa andra ord, lååångt innan han, om någonsin, kommer kunna säga "mor".
Jonathans mamma har istället fått lyssna till saker som "de!", "titta" eller total tystnad när man frågat vem det är som sitter där eller vem som är på den bilden.
Jonathans båda föräldrarna använder "mor" flitigt men det vill inte fastna. Försök att lura Jonathan att säga "mor" har kunnat låta såhär:
Pappa säger: papapapapa
Jonathan säger: papapapapa
Pappa: lalalalala
Jonathan: lalalalala
Pappa: lololololo
Jonathan: lololololo
Pappa: mormormormormor
Jonathan: ....Titta!
Vägran att säga "mor" har också smittat av sig på andra ord. Till exempel så vägrar han också att säga "farmor", som istället har blivit "faffa".
För några månader började Jonathan iallafall att säga "mamma". Alla de andra barnen på dagis säger ju "mamma" så det blir rätt naturligt att Jonathan också använder det. Problemet är bara att det inte riktigt godkänns här hemma. Det blir liksom inget gensvar när det inte finns någon person som 100%-igt vill kännas vid att vara "mamma". Mor vill bli kallad "mor", och inte mamma. Varje gång Jonathan sa "mamma", blev han besvarad med "mor".
För några veckor sedan skedde det dock ett genombrott i förhandlingarna. Som i så många andra stora internationella konflikter så gäller det att kompromissa. Det var Jonathan som själv kom fram till det förlösande förslaget och efter lite dividerande fram och tillbaka kunde de båda parterna enas. Förslaget blev antaget med 100% majoritet och de inblandade har nu äntligen hittat en gemensam plattform att kommunicera från och kan därmed gå vidare till viktigare frågor, som huruvida man ska eller inte ska kasta resterna av maten på golvet när man ätit färdigt eller om det är ok att man tittar på Pingu, Nasse eller Barbapappa femtioelva gånger i rad.
Det förlösande ordet blev "Momma". Varken riktigt eller speciellt vackert men enkelt och, framför allt, det funkar och används nu väldigt flitigt i vår lilla familj.
Det var allt från oss!
//Jonathan, pappa och ....Momma!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar