Koh Lanta

Klong Dao beach på Koh Lanta innehar nog den största koncentrationen svenskar...utanför Sverige. Det är verkligen helt otroligt hur många det är. Man hör svenska överallt, hela tiden! Bortsett alla thaier, uppskattade vi det till 80% svenskar, 10% danskar, 5% finnar, 3% tyskar och 2% övriga. Det blir lite "bättre" ju längre söderut på ön man kommer och nu säger jag bättre för att jag kan tycka att det är lite trist att det blir så koncentrerat. Men visst, det är en härlig ö och Klong Dao en jättefin strand, och anledningen till att vi valde Koh Lanta och Klong Dao var för att få lite kontrast till de andra öarna vi besökte.

Vi var på Koh Lanta i en hel vecka och det blev då längsta stoppet efter våra 12 dagar på Koh Lipe. Och det blev en jättehärlig sista vecka i den thailändska övärlden, full av god mat, elefantridning, nationalpark, avslappning och fler fina solnedgångar. Här kommer först lite allmänna bilder från Koh Lanta så kommer det lite fler inlägg för att gå lite djupare i detaljerna.

Snabb båt från Koh Muk til Koh Lanta. Det tog ca 1½ timme.

Vi bodde på Noble House Resort vilket var ett litet intimt ställe med en liten hotellrestaurang strategiskt placerad mellan poolen och stranden. Perfekt för luncher när barnen kan leka i poolen och middagar när man kan njuta över solnedgången över stranden och havet.

Solnedgångs-fika på stranden!

Här får vi en inblick i den prestigefyllda Thai/Malay Beer Tasting Contest Anno 2013.  Smaksdomare Maria från Danmark i full gång med att avgöra deltävlingen mellan malaysiska Tiger och thailändska Singha. Det är härligt att se hur fokuserad hon är...!

Milla som fokuserad co-driver på väg in till Saladan city.

Förutom turistshopping hade Saladan också en stor mataffär med allt än hemmalängtande turist kan behöva. Här fanns allt från Gott och Blandat och Camembert-ostar till blöjor och barnmat.

Avsaknaden av ost i 4 veckor tvingade oss att införskaffa lite ost och kex vilka med fördel kan sköljas ned med förstklassig thai-rom på balkongen.

Här sitter vi på en restaurang där Jonathan och Maria håller på och berättar historien om den enorma nattfjäril de precis sett. Det är tydligt att Jonathan ännu inte lärt att man med fördel kan överdriva rätt mycket när man gör den klassiska visa-storleken-med-händerna-rörelsen, oavsett om det gäller nattfjärilar, fiskar eller något annat. Maria däremot har tydligt lärt sig läxan.

Avslutningsvis, lite fina strandbilder: